Digital ärendehantering och myndighetssamarbete i nyckelroll för att effektivisera ungas brottsprocess
Servicedesignprojektet Ung i brottsprocessen, som färdigställdes i början av 2026, har tagit fram en rad utvecklingsförslag för att förbättra 15–20‑åringars ärendehantering i brottsprocessen när de är brottsoffer, vittnen eller misstänkta. Rättsregistercentralen (RRC) och övrig rättsförvaltning inleder förädlingen av förslagen till praktiska åtgärder redan denna vår.
Brottsprocessen valdes som mål för servicedesignprojektet eftersom flera myndigheter deltar i den, vilket samtidigt gav möjlighet att mäta smidigheten i deras inbördes samarbete. Målgruppen var 15–20‑åringar, vars ålder och sociala situation påverkar bedömningen av ställning som målsägande, skuld och påföljder. Under projektet intervjuades ett brett urval av unga som deltar i brottsprocessen, myndigheter, organisationer och andra sakkunniga.
Projektet genomfördes gemensamt av finansministeriets program för främjande av livshändelsebaserad digitalisering och RRC:s utvecklingsprogram Medborgarnas e-tjänster. Den praktiska genomföringen utfördes av servicedesigners vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
Myndighetssamarbete utgör grunden för användarorienterad service
De utvecklingsområden som identifierades i servicedesignprojektet gäller särskilt utvecklingen av digitala tjänster samt effektivare samarbete mellan myndigheterna. Dessa två grundpelare är en förutsättning för smidig digital ärendehantering, där systemen tillhandahåller samlad och enhetlig information för de myndigheter som behöver den och för de parter som deltar i brottsprocessen.
En användarorienterad och ur den berörda partens perspektiv smidig straffprocess förutsätter ett effektivt myndighetssamarbete. Som en lösning för att effektivisera samarbetet ses utvecklingen av processer och verktyg mellan aktörerna inom förvaltningsområdet, vilket skulle möjliggöra en enhetlig överföring av uppgifter i straffprocessen mellan olika myndigheter med beaktande av dataskyddsfrågor och nödvändiga användningsbegränsningar. Detta skulle minska informationssilos och fel samt förkorta handläggningstiderna.
Det andra utvecklingsförslaget i Ung i brottsprocessen-projektet gäller digital ärendehantering för parter i brottsprocessen och deras ombud. Målet är att anvisningar, handlingar och tidsfrister ska finnas tillgängliga på ett och samma ställe. Med en enhetlig e‑tjänst blir rättsprocessen tydligare och lättare att överblicka ur medborgarens synvinkel. Särskilt utsatta grupper, såsom unga som är parter i brottsmål, drar nytta av detta.
En del av den digitala tjänsten skulle vara möjligheten att ge ett ombud för brottsoffret eller den misstänkte tillgång till ärendets uppgifter i e‑tjänsten. På så sätt skulle ombudet kunna hjälpa brottsoffret eller den misstänkte till exempel med att följa viktiga datum i handläggningen eller hantera handlingar i ärendet. Delvis pågår redan utvecklingsprojekt av detta slag inom justitieministeriets förvaltningsområde. Ur ett smidigt serviceperspektiv är utvecklingen av fullmakter en väsentlig del även i det kommande utvecklingsarbetet för e‑tjänsterna.
Dessutom föreslås det i slutrapporten för Ung i brottsprocessen-projektet att några ytterligare utvecklingsområden genomförs. Dessa gäller bland annat utveckling av digital ärendehantering inom medling, förmedling av ansökningar om brottsskadeersättning mellan myndigheter samt indrivning av målsägandens privaträttsliga ersättningar.
Förstudie om en materialplattform startar, MinRätt‑startsidan tas i bruk
Utvecklingsförslagen från Ung i brottsprocessen-projektet börjar omsättas i praktiken redan under våren. Den första versionen av medborgarnas digitala ärendetjänst MinRätt (OmaOikeus) innehåller en gemensam startsida för alla aktörer inom rättsförvaltningen, från vilken medborgaren styrs till rätt myndighets e‑tjänst. Den publiceras under 2026.
På längre sikt är målet att utveckla MinRätt till en livshändelsebaserad tjänst där medborgaren kan välja de rättsförvaltningstjänster hen behöver från en enda ingång, anpassat till sin livssituation.
Myndighetssamarbetet kan effektiviseras till exempel genom att bygga en materialplattform som underlättar lagring och hantering av bilagor samt överföringen av dem från ett facksystem till ett annat. För att utveckla en gemensam materialplattform inleder RRC under innevarande år en förstudie i samarbete med aktörer inom rättsförvaltningen och andra intressentgrupper.
Även om Ung i brottsprocessen-projektet fokuserade på unga gärningspersoner och brottsoffer, kommer projektets utvecklingsförslag att gynna alla parter i brottsprocessen oberoende av ålder. Dessutom innebär utvecklingen av materialplattformen och digital ärendehantering en betydande effektivisering av verksamheten för rättsförvaltningens myndigheter. Det handlar inte enbart om en teknisk reform, utan om en bredare förändring av verksamhetskulturen. Gemensamma informationsstrukturer, enhetliga processer och transparent ärendehantering utgör grunden för framtidens rättsförvaltningstjänster, som kan byggas som en helhet i stället för som separata delar.
Mer information:
Programchef Meri Valta, Rättsregistercentralen, fornamn.efternamn@om.fi
Läs mer om resultaten från Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering:
- Finansministeriets pressmeddelande: Projekt föreslår lösningar för att utveckla straffprocessen för unga (vm.fi)
- Slutrapport av servicedesignprojekt Unga i straffprocessen (pdf, endast på finska)
Finansministeriets Program för främjande av livshändelsebaserad digitalisering syftar till att utveckla mer effektiva digitala tjänster och främja nya arbetssätt inom myndigheterna.
Rättsregistercentralen (RRC) ansvarar för utveckling och underhåll av rättsförvaltningens informationssystem i samarbete med förvaltningsområdets sektorer. RRC:s utvecklingsprogram Medborgarens e-tjänster har som mål att utveckla digital ärendehantering och erbjuda medborgarna en enhetlig serviceupplevelse inom rättsförvaltningen.