Strategiska utvecklingsprogram

Strategiska utvecklingsprogram är omfattande helheter som utvecklar verksamheten inom justitieministeriets förvaltningsområde. Syftet med dem är att effektivisera digitaliseringen inom förvaltningsområdet, skapa enhetliga servicevägar och förbättra medborgarupplevelsen. Gemensamt utvecklingsarbete och digitalisering förbättrar produktiviteten och sparar pengar.

Utvecklingsprogrammen baserar sig på målen för utveckling och produktivitet i regeringsprogrammet samt på de gemensamma digitaliseringsprioriteringarna inom justitieministeriets förvaltningsområde. De stöder även genomförandet av åtgärdsförslagen från justitieministeriets arbetsgrupp för rättsväsendet.

Medborgarens e-tjänst (KSA)

Utvecklingsprogrammet för medborgarens e-tjänst skapar enhetliga praxis för utveckling och arkitektur av digitala tjänster.

Den digitala ärendehanteringen inom rättsförvaltningen ska vara smidig och tydlig för medborgaren. Målet med KSA-programmet är att tjänsterna ska vara lättillgängliga, intuitiva för användarna och att det ska vara enkelt att följa hur behandlingen av det egna ärendet framskrider.

På längre sikt strävar KSA efter att utveckla tjänster som utgår från livshändelser. Det första exemplet på en sådan tjänst är en ung persons brottsprocess, som börjar utvecklas redan under slutet av 2025. I utvecklingsarbetet är användarcentrering centralt, men också samarbete mellan olika aktörer inom förvaltningsområdet. På så sätt säkerställs att tjänsterna är kompatibla med varandra och att utvecklingsarbetet är kostnadseffektivt.

KSA koordinerar också genomförandet av de gemensamma digitaliseringsmålen inom statsförvaltningen i justitieministeriets förvaltningsområde.

Utvecklingsprogram för digital arbetsmiljö (DTY)

Utvecklingsprogrammet för den digitala arbetsmiljön digitaliserar och moderniserar arbetsmiljön för tjänstepersoner inom justitieministeriets förvaltningsområde. Målet är att förbättra arbetsflödet, informationssäkerheten och produktiviteten.

DTY-programmet stöder införandet av nya digitala arbetsverktyg inom förvaltningsområdet, men erbjuder också utbildning och vägledning för personalen i att ta till sig nya verktyg och arbetssätt. Som en del av programmet utvecklas även användningen av information i beslutsfattandet, och nätverks- och samarbetsverktyg tas i bruk.

Utvecklingsprogram för automatiskt beslutsfattande och artificiell intelligens (APT)

RRC:s utvecklingsprogrammet skapar gemensamma verksamhetsmodeller för användning av automatiserat beslutsfattande och artificiell intelligens inom förvaltningsområdet samt koordinerar praktiska åtgärder och pilotprojekt. Programmet stöder målen i justitieministeriets Utvecklingsprogram för automatiserat beslutsfattande och automation (2023–2025).

APT-programmet främjar en helhetsförändring som handlar om att utnyttja teknik och införa nya verksamhetsmodeller, men också om attitydförändring och viljan att lära sig nytt. Målet är att stärka förvaltningsområdets kapacitet, skapa effektiva verksamhetsmodeller och meningsfulla arbetssätt samt identifiera lagstiftningens möjligheter och begränsningar.

Utvecklingsprogram för informationsarkitektur

Med en interoperabel informationsarkitektur skapar organisationer en gemensam förståelse för sitt centrala kunskapskapital och strukturerna för informationshantering. I kärnan av utvecklingsprogrammet ligger rättsförvaltningens goda informationskvalitet och en högklassig hantering av informationens livscykel.

Rättsförvaltningens verksamhet bygger på information, som utnyttjas både från olika informationssystem och från andra myndigheter. Utvecklingsprojektet för informationsarkitektur främjar effektiv informationshantering samt tillförlitlighet, kvalitet och interoperabilitet i informationen. En fungerande informationsarkitektur stöder kunskapsbaserat ledarskap, AI-lösningar och främjar effektivare användning av information.

Kunskapsbaserad ledning

Utvecklingstemat för kunskapsbaserad ledning främjar användningen av information som stöd för ledning.

Kunskapsbaserat ledarskap är en lednings- och verksamhetsmodell där information och data utnyttjas och analyseras, och integreras i beslutsprocessen. Information kan också stödja beslutsfattande i form av bästa praxis, till exempel vid bedömning av vad som bör beaktas för att uppnå bästa möjliga resultat.

Inom justitieministeriets förvaltningsområde är utvecklingsarbetet kring kunskapsbaserat ledarskap för närvarande organiserat kring en samarbetsgrupp som ministeriet har tillsatt. Som stöd för arbetet har en nulägeskartläggning tagits fram, vars observationer stöder resursallokering för att förbättra kapabiliteter. I fortsättningen kommer koncept som stöder temat att piloteras inom samarbetsgruppen över sektorsgränser.

Gruppen för kunskapsbaserat ledarskap samlar utvecklingsbehov från organisationer inom förvaltningsområdet och stöder dem i att ta fram datastrategier och färdplaner för kunskapsbaserat ledarskap. Dessutom undersöker gruppen möjligheter som AI och molnövergången öppnar för kunskapsbaserad ledning och effektivare användning av information. Behov inom kunskapsbaserad ledning styr också vidareutvecklingen av RRC:s dataplattformstjänst.