Utvecklingsprogram

Utvecklingsprogram är omfattande helheter som utvecklar verksamheten inom justitieministeriets förvaltningsområde. Syftet med dem är att effektivisera digitaliseringen inom förvaltningsområdet, skapa enhetliga servicevägar och förbättra medborgarupplevelsen. Gemensamt utvecklingsarbete och digitalisering förbättrar produktiviteten och sparar pengar.

Utvecklingsprogrammen baserar sig på målen för utveckling och produktivitet i regeringsprogrammet samt på de gemensamma digitaliseringsprioriteringarna inom justitieministeriets förvaltningsområde. De stöder även genomförandet av åtgärdsförslagen från justitieministeriets arbetsgrupp för rättsväsendet.

Medborgarens e-tjänster (KSA)

Utvecklingsprogrammet för medborgarens e-tjänster skapar enhetliga praxis för utveckling och arkitektur av digitala tjänster.

Den digitala ärendehanteringen inom rättsförvaltningen ska vara smidig och tydlig för medborgaren. Målet med KSA-programmet är att tjänsterna ska vara lättillgängliga, intuitiva för användarna och att det ska vara enkelt att följa hur behandlingen av det egna ärendet framskrider.

På längre sikt strävar KSA efter att utveckla tjänster som utgår från livshändelser. I utvecklingsarbetet är användarcentrering centralt, men också samarbete mellan olika aktörer inom förvaltningsområdet. På så sätt säkerställs att tjänsterna är kompatibla med varandra och att utvecklingsarbetet är kostnadseffektivt.

KSA koordinerar också genomförandet av de gemensamma digitaliseringsmålen inom statsförvaltningen i justitieministeriets förvaltningsområde.

Utvecklingsprogram för digital arbetsmiljö (DTY)

Utvecklingsprogrammet för den digitala arbetsmiljön digitaliserar och moderniserar arbetsmiljön för tjänstepersoner inom justitieministeriets förvaltningsområde. Målet är att förbättra arbetsflödet, informationssäkerheten och produktiviteten.

DTY-programmet stöder införandet av nya digitala arbetsverktyg inom förvaltningsområdet, men erbjuder också utbildning och vägledning för personalen i att ta till sig nya verktyg och arbetssätt. Som en del av programmet utvecklas även användningen av information i beslutsfattandet, och nätverks- och samarbetsverktyg tas i bruk.

Utvecklingsprogram för artificiell intelligens och automation (AIA)

Utvecklingsprogram för artificiell intelligens och automation stärker förvaltningsområdets förmåga att utnyttja ny teknologi för att effektivisera processer och förbättra tjänster. Programmet främjar ett kontrollerat och säkert införande av artificiell intelligens genom att utveckla gemensamma verksamhetsmodeller, riktlinjer och principer samt genom att stöda olika sektorer inom förvaltningsområdet. Programmet fastställer gemensamma mål för utnyttjandet av artificiell intelligens och automation inom förvaltningsområdet.

AIA fortsätter det arbete som utfördes inom programmet för Automatisk beslutsfattning och automation (APT) under åren 2023–2025. Inom APT byggdes grunden för gemensamma verksamhetsmodeller, AI- och automationslösningar pilottestades och den tekniska kapaciteten och kompetensen stärktes.

Målet är att användningen av artificiell intelligens ska vara säker, transparent och lagenlig. Programmet främjar detta genom att utveckla teknologi, kompetens och verksamhetssätt parallellt och kontrollerat.

AIA-programmet har inrättats av justitieministeriet för åren 2026–2029, och ministeriet ansvarar för programmets styrning. Rättsregistercentralen fungerar som programkoordinator och säkerställer att arbetet framskrider enhetligt och utifrån hela förvaltningsområdets behov.

Utvecklingsprogram för informationsarkitektur

Med en interoperabel informationsarkitektur skapar organisationer en gemensam förståelse för sitt centrala kunskapskapital och strukturerna för informationshantering. I kärnan av utvecklingsprogrammet ligger rättsförvaltningens goda informationskvalitet och en högklassig hantering av informationens livscykel.

Rättsförvaltningens verksamhet bygger på information, som utnyttjas både från olika informationssystem och från andra myndigheter. Utvecklingsprojektet för informationsarkitektur främjar effektiv informationshantering samt tillförlitlighet, kvalitet och interoperabilitet i informationen. En fungerande informationsarkitektur stöder kunskapsbaserat ledarskap, AI-lösningar och främjar effektivare användning av information.

Kunskapsbaserad ledning

Utvecklingstemat för kunskapsbaserad ledning främjar användningen av information som stöd för ledning.

Kunskapsbaserat ledarskap är en lednings- och verksamhetsmodell där information och data utnyttjas och analyseras, och integreras i beslutsprocessen. Information kan också stödja beslutsfattande i form av bästa praxis, till exempel vid bedömning av vad som bör beaktas för att uppnå bästa möjliga resultat.

Inom justitieministeriets förvaltningsområde är utvecklingsarbetet kring kunskapsbaserat ledarskap för närvarande organiserat kring en samarbetsgrupp som ministeriet har tillsatt. Som stöd för arbetet har en nulägeskartläggning tagits fram, vars observationer stöder resursallokering för att förbättra kapabiliteter. I fortsättningen kommer koncept som stöder temat att piloteras inom samarbetsgruppen över sektorsgränser.

Gruppen för kunskapsbaserat ledarskap samlar utvecklingsbehov från organisationer inom förvaltningsområdet och stöder dem i att ta fram datastrategier och färdplaner för kunskapsbaserat ledarskap. Dessutom undersöker gruppen möjligheter som AI och molnövergången öppnar för kunskapsbaserad ledning och effektivare användning av information. Behov inom kunskapsbaserad ledning styr också vidareutvecklingen av RRC:s dataplattformstjänst.